Hållbarehetsredovisning - del 1
Klimatrapportering, ESG, taxonomi.... Hållbarhetsredovisning är i ropet nuförtiden, och det finns många uttryck och förkortningar känna till. Jag tänker därför skriva några blogginlägg på temat "Hållbarhetsredovisning" med utgångspunkt i ERP-systemets roll.
Det här första inlägget handlar om EU:s taxonomi. Sedan kommer jag att titta närmare på det omdiskuterade ESG-ramverket och GHG-protokollet.
Men först lite bakgrund. Under flera år har företagens årsredovisningar haft en varierande grad av hållbarhetselement under kapitlet "Hur vi arbetar med hållbarhet":
- "Vi arbetar för hållbarhet och förra året planterade vi 1 000 träd för att bevara skogen."
- "Hållbarhet är viktigt för oss, och förra året hjälpte vi till att bygga en idrottsplats för fattiga barn i ett utvecklingsland."
Sådan prosa kan lätt hamna i kategorin "green washing", dvs. ett försök att bygga upp en glorifierad image som hållbarhetsmedveten baserat på relativt små åtgärder som är verifierbara och jämförbara i varierande grad. En del av poängen med hållbarhetsrapportering är jämförelser, inte bara med andra företag, utan även internt mot tidigare år. Hur jämför man plantering av träd med att bygga en idrottsplats? Hur kan ni förbättra er till nästa år? Genom att plantera 1 100 träd? 1500? Genom att bygga en hel stadion?
För att kunna jämföra hållbarhetsrapporter mellan företag och räkenskapsår har därför ett antal riktlinjer utfärdats. EU:s taxonomi definierar riktlinjernas avgränsningar. Taxonomin klassificerar vad som ska anses vara hållbara verksamheter och syftar till att ge en gemensam förståelse för vad som utgör gröna verksamheter. Ett av tre grundvillkor är att verksamheten bidrar till minst ett av EU:s sex miljömål (1):
- Minska och förhindra utsläpp av växthusgaser
- Klimatanpassning
- Hållbar användning och skydd av vatten- och havsresurser
- Övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande av avfall och återvinning
- Förebyggande och kontroll av föroreningar
- Skydda och återställa biologisk mångfald och ekosystem
(De två sista grundläggande villkoren är att inte bidra negativt till något av de andra miljömålen, samt att uppfylla vissa minimikrav på sociala rättigheter).
Följande sju huvudsektorer som kan bidra mest till förverkligandet av dessa miljömål har också antagits (2):
- Jordbruk och skogsbruk
- Fastigheter, byggnader och anläggningar
- Informations- och kommunikationsteknik
- Transport och lagring
- El-, gas-, ång- och varmvattenförsörjning
- Industri
- Vattenförsörjning, avlopp och avfallshantering
Med andra ord är det själva aktiviteten som klassificeras; om ett företag bedriver en aktivitet som faller under ovan nämnda samtidigt som det bedriver andra aktiviteter som faller utanför tillämpningsområdet, ska endast den aktivitet som faller inom tillämpningsområdet rapporteras.
Så vem gäller taxonomin för? Alla är inte skyldiga att rapportera, men börsnoterade företag som uppfyller minst två av följande tre kriterier måste rapportera (3):
- 250 anställda
- Balansräkning > 20 miljoner euro
- Omsättning > 40 miljoner euro
Det skulle inte vara förvånande om andra företag följer efter, eftersom det skulle kunna betraktas som en konkurrensnackdel att inte kunna presentera jämförbara rapporter mot företag i samma bransch.
Utöver ovanstående ska banker och försäkringsbolag även rapportera (1).
Som tidigare nämnts är ett av syftena med redovisningen inte bara att kunna jämföra olika företag, utan också att kunna jämföra ett företag från ett år till ett annat. Syftet är att kunna se utvecklingen över flera år, d v s vilka förbättringar företagen gör från år till år. För att ha en jämförelsegrund behövs en form av standard som alla kan förhålla sig till, och det är just detta som EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) står för. Det träder i kraft den 1 januari 2024 och ger riktlinjer för hur man ska hållbarhetsredovisa inom tre områden: klimat, sociala förhållanden och bolagsstyrning. Vi pratar då om ESG och GHG, men mer om det i nästa inlägg...
(2) https://www.raeder.no/aktuelt/eus-taksonomi-og-ny-lov/
(3) https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/prop.-208-ls-20202021/id2856814/?ch=3
